Skit i papperskorgen

Försök föreställ er tidigt morgon (04.53, typ). Du har precis kommit till jobbet o går ut i fikarummet/köket o öppnar kylskåpsdörren.

PANG!

Den hade flugit på mig o käkat upp mig, om jag inte varit snabb nog att kasta igen dörren o sen också kasta mig själv baklänges.
Jag pratar om den äckliga lilla hög av "jag-vet-inte-vad" som orsakade en stank som förhoppningsvis är skapad i en värld långt från vår egen. (Kanske var "jag-vet-inte-vad" på väg hem till sin egen planet, o hade mellanlandat på SR Kronoberg. Det är en teori.)

Robert Broberg skaldade en gång: "Min bil är inte lik din bil, min bil är en lik-bil".
Nånting åt det hållet känner jag vid blotta tanken av (lik-?) lukten som jag o Flaggskeppet sedan skickade ut en argt/elakt mail om. Förhoppningen är nämligen att det inte ska upprepas.
Mailet gick ungefär så här: "Om någon gör sina behov i papperskorgen hade det orsakat en betydligt trevligare lukt än vad som var fallet i morse."

I övrigt har det nu sjunkit in. Det faktum att Lill-Jihde lämnar oss.
Under dom givna förutsättningar gjorde han förståss rätt. Det är bara att gratulera SR Blekinge till en mycket kompetent medarbetare o en ännu bättre kollega.
Det var verkligen en sorgens dag igår när beskedet kom.

Som vanlig knegare har jag blott liten insikt i hur "spelet bakom kulisserna" går till (läs: LAS-regler, vikariat, tjänsteutrymmen, centrala direktiv, projektanställningar), men ansträngningarna att behålla Lill-Jihde var inte tillräckliga enligt mig.
Att skicka iväg medarbetare som har sin bas i Växjö, som är villiga att satsa o som dessutom har en formkurva som pekar rakt upp i skyn, bara för att reglerna säger så, är inte bara brist på kreativitet utan också...
...ren dumhet.