Några reflektioner angående Idrottsgalan:
1. Med tanke på det missade Jerringpriset borde nog hockeypamparna ta sig en funderare på varför Sudden-Foppa-Lidas-gänget inte längre är "folkets lag". Hockeyn kanske (trots allt alla hockeylovers) är drabbat av Matchinflation-o-testosteronstinna-fjunisar-syndromet...
2. Vad i hela friden gick förre rikspolischefen på när han hämtade ACO:s pris? Å andra sidan har jag direkt-intervjuat honom från Värendsvallens läktare (som avslutning på en landshövdingsträff skulle det gås på fotboll, minsann) o han var bara måttligt lugnare den gången...
3. Jag vet inte riktigt varför, men jag är barnsligt förtjust i Björn Lind...
4. Vet inte om det har att göra med att hon är lik min livskamrat o mina barns mamma, men helt klart är att något sötare än Curling-Anna-Svärd finns inte...
5. VM-94-gänget börjar se rätt skabbiga ut nu. Dessutom hade dom decimerats till 4 st. Snart sitter Ravelli där själv o snusar...
6. Vad gör människor som Tommy Nilsson mellan dom galor o insamlingkvällar han får uppträda på?
7. Jag har sett tre idrottsgalor på plats o nu också tre hemma. För första gången när jag satt i TV-soffan kände jag att jag inte missade något, när telefonen ringde o tvätten skulle hängas upp...
8. Tänk att skönaste prisutdelaren ("Loffe") gick om kring för mindre än en vecka sedan sa "tjena, tjena" på SR:s nyhetsredaktion i Växjö. Han såg betydligt fräschare ut på Idrottsgalan...
9. Hade Shirley Clamp o Anja gått till samma frisör?
10. Om inte 2006 års sanslösa idrottsresultat får en gala att lyfta, hur blir då ett relativt mästerskapsfritt 2007 att blicka åter på, om ett år...?